Livet är underbart... om man får åka kundvagn alltså och är 3½ år.
Jag har ingen bil, jag är billös sedan snart 4 år tillbaka. Det går utmärkt att klara sig i StorStockholm utan bil, försöker tänka på att jag är både ekonomisk och miljövänlig (egentiligen att det hade varit väldans härligt att ha en bil) men nu är det inte så.
Fick bärga hem min pärla för sista gången då jag var lessen, tjock och himla gravid (6:e mån). Insåg att det går ju inte att leva i ovissheten om jag kommer från punkt A till punkt B med en liten bebis... näpp, den gick till skroten. Till saken hör att det var inte första gången jag fått bärga den, tur att det finns JB Bilbärgning. Min Pärla var en beige Wolksvagen Jetta, årsmodell -82, väldans ful och gubbig men kusinbarnen sa att det var en Tantbil. Jag älskade i alla fall min pärla.
Nåja, nu har vi ingen bil och jag har handlat med barnvagn dvs sonen har suttit i barnvagnen och jag har lastat under. Nu går vi oftast till "handlingen" som sonen säger och då kan han ju sitta i en kundvagn. Han sitter där som en kung och tycker att det är underbart.
Varför ska man åka på dyra nöjesfält då man kan åka kundvagn?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar