Idag kom en arbetskompis och gav mig en kram och just då behövde jag verkligen det. Vad som var så kul var att hon såg att jag behövde det.
Tänk vad en kram eller en liten gest kan göra så mycket - för mig betydde detta jättemycket. Om du läser detta så ser du att du räddade nog min dag :-)
Men sen ikväll... så kom dom... dom där som vi pratade om... dom där salta blöta som rinner nerför kinderna och blöter ner, som täpper till näsan och gör så att man får röda ögon...
TÅRARNA.... men efteråt så känns det bättre...
2 kommentarer:
Ibland behöver man känna smaken av detta salt som rinner ner efter en kind för att må bättre.
Och kramas,det gör vi för lite...
Japp, krama mera :-)
Skicka en kommentar