Jaha, så är man sjuk. Igen tänker nog många men att vara sjuk är inte som för andra för jag kan inte vara sjuk - vadå inte kan ... Jag har svårt att ta det lugnt och tillfriskna klart - det finns inget utrymme för det. Att aldrig få ha sin egen tid för "rehabilitering" :-)
Är jag sjuk så måste jag ändå sköta allt som jag annars gör förutom då att jobba. Zack ska till och från skolan, han ska ha mat på bordet och omvårdnad. Nu är han 7 år och väldigt duktig på att hjälpa till men han är dock ett barn.
I morse gick jag med honom till skolan, jag gick hem och la mig. En väninna kom med lunch till mig och jag åt halva matlådan (ingen vidare matlust), fick sedan sån huvudvärk av hostan så jag har i em suttit och vilat.
Väninnan hämtade också Zack för jag kände - jag klarar inte av det, sån tur var fick han dessutom åka bil i ruskvädret.
Läxa skulle göras och mat på bordet. Nu somnade jag en liten stund framför TV´n vid nyheterna och det var skönt, strax är det kvällsmat och borsta tänder (göra nattklar) som gäller och sen får jag vara sjuk igen.
Att vara ensamstående är tufft men det går för det mesta men att själv vara sjuk är nog den tuffaste utmaningen som finns för en ensamstående mamma. Jag har inte heller någon förälder som kan hjälpa till med sina barnbarn MEN som jag alltid brukar säga:
Jag vet inget annat för jag har alltid varit själv med honom och det är värt det men visst är det tufft när man är sjuk :-(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar