Paraply

I går hittade Zack ett paraply för barn på marken, jag hade inte sett det men barn går ju alltid på "sakletarjakt". Mestadels är det ju skräp men kapsylen blänker, kotten är fin och kastanjen den är ännu finare eller den där speciella pinnen mm.

I alla fall hör till saken att hans paraply gick sönder för 1½ vecka sen så det var lite tur. Och ännu mera tur var att han kunde använda det i morse när vi gick till skolan för det regnade ju.

Tidigare i höst har han haft paraply men han hade lite svårt att låta bli det, ett paraply kan ju bli ett svärd och svärd behöver man om man är riddare mm. Han har då fått gå under mitt eller utan då det har regnat men man måste ge nya chanser så...

På morgonen fick han ta sitt paraply och han lovade att inte hålla på att leka med det utan bara hänga det på sin krok. Någonstans mellan att jag pussade och lämnade honom inne vid fritids (och sa ytterligare en gång att paraplyt skulle INTE lekas med utan hängas på kroken) och han skulle gå korridoren för att klä av sig mm så föll den där förmaningen bort - vips ...

Fröken sa givetvis åt honom...

Zack sa: …” Mamma sa att jag inte fick ha paraplyt UTE, men inne sa hon inget om”.


Fröken sa: ”Du får paraplyt när du går hem” och han sa då att han blev arg. Det är helt ok att vara arg, bemötte fröken honom. ”Du får bli jättearg om du vill

Då sa underbara Zack: Näe vet du…det går över :-)


Fick denna konversation mailat av fröken (som är världens bästa fröken) i morse och när jag läste det skrattade jag gott :-)

När vi gick hem fick han tillbaka paraplyet och nästa gång tar jag det med mig.
Min underbara prins sover nu, var lite ledsen över en sak i kväll men han kramade mig och var så go - tur att jag har honom.